Kuling den 1/5 2008
Välkommen till
Vårt vindkraftverk är döpt till:
Kuling
Kuling den 19/6 2011
|
Kuling den 1/5 2008 |
Välkommen till
Vårt vindkraftverk är döpt till: |
|
Sidan är uppdaterad:
25/2 2025 MENY ----------------- Webbmaster: |
Fakta om vårt vindkraftverk Verket är döpt till Kuling Kulings produktion från start fram till nu hittar du under "Statistik" i menyn till vänster. Vi överlämnade Kuling den 1 februari 2024 till ny ägare.
Lite vindkraftshistorik Vid årets slut 2021 fanns det 4 835 vindkraftverk i Sverige. ---------------------------------- Från Energimyndighetens skrift från 2002: Vindkraft till lands och till sjöss, ”EN FAKTARAPPORT INOM IVA-PROJEKTET ENERGIFRAMSYN SVERIGE I EUROPA”.
Vindens rörelseenergi har länge varit i människans tjänst. Redan 3 000 år före vår tideräkning seglade egyptierna med odäckade och spantlösa, kravellbyggda råseglare. Omkring 1 000 år senare togs de första kända väderkvarnarna i bruk i Kina och Japan. Till Europa kom de på 1200-talet och till Sverige på 1330-talet. I USA introducerades på 1880-talet vindhjulet eller vindrosen – en mångbladig vindsnurra bekant från otaliga västernfilmer – som användes för att driva vattenpumpar. Vindhjulet har tillverkats i många miljoner exemplar och är i viss utsträckning fortfarande i bruk. Den vetenskapligt baserade utvecklingen av vindkraftverk för produktion av elektricitet inleddes på 1890-talet. Föregångsman var den danske fysikern Poul la Cour (1846-1908) och på 1910-talet var flera hundra vindkraftverk i drift i Danmark. Märkeffekten låg på 5-25 kW, att jämföra med dagens kommersiella vindkraftverk som har en märkeffekt på upp till 2 MW. Även i Tyskland och andra europeiska länder utvecklades vindkraftverk fram till 1960-talet. Efter oljekrisen 1973 återupptogs forskningen och efterhand började allt större vindkraftverk produceras för kommersiellt bruk. Det svenska vindkraftsprogrammet startade år 1975. I Sverige byggdes de stora försöksanläggningarna vid Maglarp i Skåne (3 MW) och Näsudden på Gotland (2 MW) som togs i drift år 1982-1983. Näsudden II (3 MW) togs i drift år 1993. Gotländska Matilda, eller Näsudden II som verket formellt heter, är med sina 3 megawatts märkeffekt, ett av världens största vindkraftverk. Verken i förgrunden är på 660 kW vardera. Foto: Gunnar Britse.
Vindkraftverk i Sverige (från tidskriften Svensk Vindkraft nr 1/2012).
Hör gärna av Dig till oss! 
|
Drömmen om att behärska naturkrafterna är djupt rotad hos människan. Solen och elden, vinden och vattnet är centrala motiv i gudasagor och skapelsemyter från hela världen.